Virtaava joki metsän ympäröimänä.
Kriittinen tila Multilingual

Mot samlevnad mellan natur och människa i Kemijärvi

Lukuaika: 7 min.

Naturbaserade näringar och naturrelaterade traditioner spelar en betydande roll i finländarnas liv. Fiske, jakt och bärplockning har varit en del av finländarnas livsstil och näringar i tusentals år. Den ekologiska krisen har emellertid skapat ett enormt behov av förändring för samhällen, vilket vi kallar hållbarhetstransformationen. I hållbarhetstransformationen bör man samtidigt öka produktionen av förnybar energi samt säkerställa bevarandet och återställandet av biologisk mångfald, så att förändringen fortfarande är socialt och kulturellt hållbar.

I  medborgarworkshopen och i webbinariet som hölls i Kemijärvi diskuterade vi hur vi kan förena traditionella naturbaserade näringar och livsstilar med förändringsbehoven kopplade till hållbarhetstransformationen. Deltagarna i medborgarworkshopen i Kemijärvi utmanades att identifiera faktorer som styr naturanvändningen i det förflutna, nuet och framtiden, samt att reflektera över och diskutera dessa faktorers påverkan både på Kemijärvi och på deltagarnas egen verksamhet.

Identitet som naturresursberoende industristad en historisk begränsning

I den del av workshopen som fokuserade på det förflutna reflekterade deltagarna över de begränsningar och hinder som det förflutna har medfört. Den centrala frågan var hur naturens tillstånd och sättet att använda naturen skapar eller tar bort förutsättningar för att leva och försörja sig i Kemijärvi i framtiden. De mest framträdande utmaningarna från det förflutna som deltagarna lyfte fram var regleringen av Kemijärvi, skogsavverkningarna, identiteten som en gammal industristad och dess påverkan på människors attityder, samt behovet av samarbete och utmaningar förknippade med samarbetet.

Kemijärvi är en gammal industristad där den största arbetsgivaren tidigare har varit ett pappersbruk som avslutade sin verksamhet 2008. I workshopen nämnde deltagarna att en av de centrala begränsningarna från det förflutna är identiteten och attityden skapad av en gammal industristad, där man har förlitat sig på att en stor aktör ska rädda stadens ekonomi och sysselsättning. Denna industristadsattityd har bromsat och delvis också hindrat utvecklingen av stadens näringsverksamhet i en riktning som uppmuntrar småföretagande.

Kemijärvi anses ha en enorm potential för utveckling av naturbaserade näringar, men denna potential har inte utnyttjats, och det främsta hindret som deltagarna nämnde för detta var just de attityder som formats av den tidigare industristaden. Delvis av samma anledning upplevde deltagarna i workshopen att samarbetet mellan staden och småföretagare inte har fungerat ordentligt. Det ansågs att staden främst fokuserar på att främja stora industriprojekt. Invånarna hörs, men lyssnas inte på, vilket innebär att de upplever att invånarnas och särskilt de naturbaserade näringsidkarnas röster inte hörs i beslutsfattandet.

Kesäinen järvimaisema.
Bild: Heidi Nummi

Regleringen av Kemijärvi kom starkt fram både i förintervjuerna och i workshopen. Kemijärvi är redan nu Finlands mest reglerade naturliga sjö, vilket har en betydande påverkan på naturbaserade näringar som fiske. Fiskarnas berättelser visade konkret hur isförhållandena framför allt på vintern är oförutsägbara, vilket har en stor inverkan på fiske och naturturism. Dessutom nämnde deltagarna att fiskarnas lek misslyckas på grund av vinterregleringen.

En annan faktor som påverkar naturbaserade näringar och användningen av naturen är skogsavverkningarna. Enligt deltagarna i workshopen påverkar avverkningarna särskilt naturturismen, eftersom det tar lång tid innan en avverkad skog växer upp igen till en skog som lämpar sig för naturturism. I förintervjuerna framkom också negativa effekter av vindkraft på naturturismen, särskilt med hänvisning till landskapliga sskäl.

Nya spår av förnybar energi i avlägsna områden 

I den del av workshopen som fokuserade på nuet diskuterades Kemijärvis aktuella situation samt befintliga planer och deras påverkan på framtiden. De viktigaste faktorerna som deltagarna valde var uppskattningen av det ”egna lilla” i samhället, det vill säga det de redan har, energipolitiska värderingar samt bevarandet av naturvärden. Deltagarna i workshopen ansåg att energipolitiska värderingar har en betydande påverkan även på Kemijärvis framtid. Naturens tillstånd i Kemijärvi ansågs vara relativt bra, även om de negativa effekterna av skogsavverkningarna och regleringen av vattendragen på naturen och naturanvändningen lyftes fram i den del som behandlade det förflutna. Enligt deltagarna i workshopen har Kemijärvi fortfarande mer vacker natur än många andra områden, men naturen ansågs ändå vara utsatt för många hot.

Som framtidsvision såg man Kemijärvi som en plats som profilerats mot naturturism och naturproduktbranschen.

En av de centrala energipolitiska värdefrågorna som deltagarna nämnde var statens behov av att öka vindkraft och reglerstyrka. Gällande det sistnämnda sågs Kemijoki Oy:s planerade pumpkraftverk som ett betydande hot mot framtiden för naturbaserade näringar och naturanvändning samt naturens tillstånd, vilket skulle påverka områdets vattendrag och natur avsevärt. Deltagarna var oroliga för att det skulle ytterligare försämra möjligheterna för naturturism och fiske samt försvaga naturens tillstånd. Man var skeptisk till de fördelar som vindkraft och reglerkraft skulle ge staden, eftersom fördelarna ansågs gynna en liten intressegrupp. En deltagare i workshopen ställde också en bra fråga om huruvida det är en viss områdes skyldighet att tillhandahålla reglerkraft för hela landet.

Framtidens naturnostalgi

I den del som behandlade framtiden diskuterades olika framtidsbilder och visioner. Som framtidsvision såg man Kemijärvi som en plats som profilerats mot naturturism och naturproduktbranschen. När det gäller naturturism ansågs Kemijärvi vara en unik turistdestination där man kunde uppleva den lilla platsens autenticitet, där ”allt fortfarande är bra” och där det fortfarande finns ren och vacker natur. Kemijärvi önskades inte massaturism, utan mer småskalig turism i stil med vandring. När det gäller utnyttjandet av naturprodukter särskilt i fiske ansågs det också finnas en betydande potential för en bredare näringsverksamhet.

Suon läpi kulkevat pitkospuut.
Bild: Heidi Nummi

De viktigaste målen för att visionen ska förverkligas ansågs av deltagarna vara att stärka samarbetet samt att identifiera och utnyttja Kemijärvis särdrag och förstå potentialen i naturturism och lokala produkter. Det ansågs också att förverkligandet av visionerna skulle kräva förändringar i kommunalpolitiken och beslutsfattandet, vilket för närvarande upplevdes som mycket långsamt och odemokratiskt.

Från människors näringsverksamhet till mångartade levnadssätt

I inledningen av ett webbseminarium som hölls vid Pyhätunturi presenterade forskardoktor Veera Kinnunen det intressanta begreppet elonkeino, som Kinnunen har utvecklat i samarbete med forskarna Pieta Savinotko, Anu Valtonen och Joona Vola. Elonkeino innebär aktivitet som sträcker sig i relationer mellan människor, arter samt levande och icke-levande, där livets förutsättningar vårdas. Liknande tankar framkom också i medborgarworkshopen, där betydelsen av samarbetet och aktivitet mellan olika människor samt mellan människor och natur betonades.

Sanna Hast lyfte fram i sin presentation utmaningar med att samordna renskötsel och annan markanvändning samt nya praktiker relaterade till dessa. För att de många parallella målen för skogarna i norr ska kunna uppnås, förändras skogsbrukens och renskötselns praxis så som vi känner dem idag av försök att försona skogsbruk, målen för biologisk mångfald och hållbar renskötsel. Genom att ta samordningen av olika näringars praktiker som utgångspunkt kan man bedöma om användningen av skogsmark av olika näringar som använder samma områden kan försonas och på vilka villkor.

viktiga faktorer i uppbyggnaden av tanken om levande natur är traditioner där människan lever i samklang med resten av naturen

Professor Jarno Valkonen från Lapplands universitet reflekterade i sin presentation över hållbarhetstransformationen genom begreppen levande och icke-levande natur. Enligt Valkonen kan klimatförändringen inte förstås på traditionellt sätt som en social förändring där något förändras och något annat förblir detsamma. Istället är klimatförändringen en metamorfos av världen, där världen organiserar sig på ett nytt och oförutsägbart sätt. Enligt Valkonen är hållbarhetstransformationen en nedmontering av det gamla och en uppbyggnad av det nya. Valkonen presenterade tanken om en livlös natur skild från livet, som har varit viktig för den moderna västerländska världsbilden och teknologin. När tanken om en livlös natur som fritt kan utnyttjas monteras ned, kan samtidigt förståelsen byggas upp för en levande natur, som får oss att se världen som en slags utvecklande organism. Den består av otaliga mindre och större ekosystem och flöden och nätverk som förenar levande och icke-levande.

Valkonen reflekterade också över traditionernas betydelse i uppbyggnaden av levande natur: viktiga faktorer i uppbyggnaden av tanken om levande natur är traditioner där människan lever i samklang med resten av naturen. När sådana traditioner väljs som en del av livspolitiken handlar det inte om att återuppväcka traditionen, alltså återkomsten av något som redan har förklarats förlorat, utan om något nytt. Det handlar om att själva traditionen antas som ett gemensamt livsval.

I medborgarworkshopen i Kemijärvi betonades just samlevnaden med naturen samt antagandet av traditioner relaterade till naturbaserade näringar som ett gemensamt livsval. Den mest centrala frågan kvarstår hur naturbaserade näringar kan samordnas med de förändringsbehov inom skogsindustrin och energisektorn som är relaterade till den gröna omställningen.

Hämärä metsä, etualalla kuusen runko.
Bild: Heidi Nummi

Framåt med hjälp av framtidstriangeln

I det andra medborgarworkshopen och webbseminariet inom projektet Kestävyysmurroksen marginaalit som hölls i Kemijärvi behandlades effekterna av hållbarhetstransformationen på naturbaserade näringar och människor som är direkt beroende av naturen i Lappland. Ämnet för medborgarworkshopen var framtiden för naturbaserade näringar och naturanvändning i Kemijärvi. Dagen efter medborgarworkshopen hölls ett webbseminarium där man presenterade workshopens nyheter och fördjupade sig i frågor mellan hållbarhetstransformationen och naturkulturer.

Till workshopen i Kemijärvi bjöds in naturföretagare och andra naturanvändare samt naturskyddare. Före medborgarworkshopen samlades information om den lokala kontexten genom att intervjua näringslivstjänstemän samt sex lokala naturföretagare som anmält sig till medborgarworkshopen. I workshopen, där sammanlagt fem naturföretagare deltog, användes framtidstriangeln, utvecklad av futuristen Sohail Inayatullah, som passar särskilt bra för att identifiera faktorer som påverkar framtiden för det valda temat.

ANNA MUSTONEN & TIMO KUUSIOLA

Rubrikbild: Heidi Nummi

Artikeln har översatts till svenska med hjälp av ett översättningsprogram baserat på artificiell intelligens. Översättningen har granskats av en redaktör på Versus.

Projektet Kestävyysmurroksen marginaalit (”Hållbarhetstransformationens marginaler”)

• Ett Argumenta-projekt finansierat av Finska kulturfonden.

• Projektet innefattar forskare från Östra Finlands universitet, Lapplands universitet, Tammerfors universitet och Finlands miljöcentral, samt tankesmedjorna PlanWe och Creatura.

• Målet är att öka delaktigheten för medborgare som befinner sig geografiskt eller socialt i utkanten, samt att främja interaktionen mellan olika nivåer av samhället i diskussionen kring hållbarhetstransformationen.

• Projektet omfattar medborgarworkshopar, forskarworkshopar, seminarier och kommunikation.

• Läs mer om projektet på finska eller på engelska 

Anna Mustosen kuva

Anna Mustonen

Anna Mustonen är doktorand i miljöpolitik vid institutionen för historia och geografi vid Östra Finlands universitet. Anna är även projektledare för projektet Kestävyysmurroksen marginaalit.

Timo Kuusiola

TIMO KUUSIOLA

Timo Kuusiola är civilingenjör i återvinningsteknik och arbetar vid Östra Finlands universitet som vice koordinator för projektet Kestävyysmurroksen marginaalit samt som facilitator för workshoparna.

Hankkeen logo, jossa neljä erilaista ihmistä rakentaa palapeliä